INDUSTRIKUNSKAP
Vilka material i anti-ultraviolett tyg bestämmer UV-beständigheten?
UV-beständigheten hos
anti-ultraviolett (anti-UV) tyg bestäms i första hand av de material och behandlingar som används under tygets tillverkningsprocess. Flera nyckelfaktorer påverkar ett tygs förmåga att motstå ultraviolett (UV) strålning:
Fibertyp: Den typ av fiber som används i tyget spelar en betydande roll för dess UV-beständighet. Vissa fibrer ger naturligtvis bättre UV-skydd än andra. Till exempel tenderar syntetiska fibrer som polyester och nylon att ha god inneboende UV-beständighet. Naturfibrer som bomull har å andra sidan lägre naturligt UV-skydd men kan behandlas för att förbättra deras UV-beständighet.
UV-absorbenter: Många anti-UV-tyger är behandlade med UV-absorberande kemikalier eller tillsatser. Dessa föreningar är utformade för att absorbera och avleda UV-strålning, vilket förhindrar att den tränger in i den
anti-ultravioletta (anti-UV) tyger och når huden. UV-absorbenter tillsätts ofta både naturliga och syntetiska fibrer under tillverkningsprocessen.
UV-blockerande färgämnen: Specialfärger kan användas för att färga tyget samtidigt som de ger UV-skydd. Dessa färgämnen absorberar och sprider UV-strålning, vilket minskar dess påverkan på huden.
UPF-beläggningar (Ultraviolet Protection Factor): Vissa anti-UV-tyger är belagda med UPF-förbättrande beläggningar som ytterligare förbättrar deras UV-beständighet. Dessa beläggningar appliceras ofta på tygets yta.
Tät väv eller stickning: Tätheten hos tygets väv eller stickning kan påverka dess UV-beständighet. En tätare väv eller stickning kan minska mängden UV-strålning som passerar genom tyget. Tyger med hög UPF-klassning har ofta en tätare konstruktion.
Tygtjocklek: Tjockare tyger kan ge bättre UV-beständighet än tunnare, eftersom de ger mer material för UV-strålning att passera igenom.
Särskilda UV-blockerande teknologier: Vissa tillverkare använder egen teknik eller behandlingar för att förbättra UV-beständigheten. Dessa tekniker kan involvera användning av nanopartiklar, tillsatser eller flerskiktskonstruktioner.
Konstruktionskvalitet: Kvaliteten på tygets konstruktion, inklusive konsistensen hos UV-blockerande behandlingar och beläggningar, kan påverka dess totala UV-beständighet.
Finns det några certifieringssystem för anti-ultraviolett tyg som du kan hänvisa till?
Ja, det finns flera certifieringssystem och standarder som kan hjälpa konsumenter och företag att identifiera och välja hög kvalitet
anti-ultravioletta (anti-UV) tyger . Dessa certifieringar ger en garanti för att tyget uppfyller specifika UV-skydds- och prestandakriterier. Några av de anmärkningsvärda certifieringssystemen för anti-UV-tyg inkluderar:
UPF (Ultraviolet Protection Factor) Betyg: UPF är ett allmänt erkänt system som används för att mäta UV-skyddet från tyger. Det liknar SPF-klassificeringen (Sun Protection Factor) som används för solskyddsmedel. Ett tygs UPF-klassificering indikerar dess effektivitet när det gäller att blockera UV-strålning. Högre UPF-klassificeringar representerar bättre UV-skydd. En UPF 50-klassificering anses ofta vara utmärkt, eftersom den ger mycket högt UV-skydd.
Skin Cancer Foundation Rekommendationsmärke: Skin Cancer Foundation, en respekterad organisation dedikerad till hudhälsa, erbjuder ett Rekommendationsmärke för solskyddsprodukter, inklusive kläder. Produkter som får denna tätning har testats noggrant och funnits ge effektivt UV-skydd.
OEKO-TEX Standard 100: Även om det inte specifikt är en UV-skyddscertifiering, är OEKO-TEX Standard 100 en globalt erkänd certifiering för textilier. Det säkerställer att textilier, bl.a
anti-ultravioletta (anti-UV) tyger , är fria från skadliga ämnen och kemikalier. Även om det inte direkt mäter UV-skydd, säkerställer det att tyget är säkert för hudkontakt och fritt från potentiellt skadliga tillsatser.
ASTM International Standards: ASTM International, en standardiseringsorganisation, har utvecklat standarder relaterade till UV-skydd i textilier. ASTM D6544 är en sådan standard som används för att mäta UV-skydd i textilier.
Australiska och Nya Zeelands standarder: Australien och Nya Zeeland har standarder för solskyddskläder, såsom AS/NZS 4399:2021. Tyger som uppfyller dessa standarder är kända för att ge effektivt UV-skydd.
Europeiska normer: Europa har också normer och standarder relaterade till UV-skydd i textilier. EN 13758-1 är ett exempel på en europeisk standard som anger krav på textilier som används i solskyddande kläder.
Sv
-1.jpg "200D polyester jacquardtyg")
